Månegarm piosenki

I stiljte vi ligger i havets famn kvällen likt solen vandrar hän, bortom ruvar stormens här vrider sig i väntan... En skugga faller över vårt skepp bådar om havets svala död, Det nalkande stormande vredet blottar sin skummande käft... Hör till vågors dån vi...

Dunkla bleka syner, i bergets drömmar. Avgrundens fasor, skuggor som ej bleknar. Vindar från jordens djup, skämda dofter av död. En gnagande känsla, av evighetens marter. Tiden är svunnen...från mitt liv. Timmar och dagar, svarta så som jord. Ensamma och tyst...

Trådar tvinnas samman, söker livets slut, förvridna likt sprängda ådror, förmultnelse sprids längst vindar. Av vämjelse komna, som ett öppet sår. Sorg i mitt hjärta, likt frost äro min själ, blott en tårande väntan på det som snart skall ske. Från kosmos sp...

På stormande vatten med brutna segel far vår trogna drake mot sitt eviga slut En döendes stämma, ett svagt blekt skimmer ruvar stilla på vågorna bådar om vår död ...daudr Ett dis av silver kring vårt skepp ett dödens tecken... dess andedräkt Ser Draugen bla...

Korpen blickar över morgonens hav, fäller sina vingar ut. Låter vinden fylla hans själ, torkar den kalla nattan väck. Delling i öst, stjärnor i väst... Korpen lyfter mot gryningens port, sveper över skogarnas djup. Blickar ned mot midgårds mark, ty gryning ä...

Grå moln täcker skyn, mitt väsen fylls av längtan Himlen öppnar sig åter över min mörka glänta Det svala regnet faller på min förgångna kropp, sipprar ned i mitt inre, förlöser kyla späder blod. Kylan föder minnen om blod, död och ära. Regnet föder drömmar...

Svaren är få, vid trummans slag, skall ditt sinne gå. Sök i ovan, sök i nedan, sök i världarna nio. Styr med Reid i för; kalla på Rådarna, svar skall du finna där. Res smidigt och snabbt, ty tiden är knapp; trummans slag ger dig kraft. 

Stigna i blodets timma vi grepo våra svärd uppväckta ur bergets sal vi drogo åter ut I eoner har vi legat i slummer för att än en gång slå följe i vår svarta hord För att än en gång höja våran bägare för att rida vår väg över djupen I eoner har vi väntat på...

Under en blodröd himmel på ett berg bortom skog, spejar höken över vidderna vaksamt och stilla. Trummor hörs i fjärran som ekon av en förgången tid, då elden härjade i skogar och hem, då ljuset förpestade vårat liv Fågelsången har tystnat, bäcken står nästan...

Smärtan tär själen, en tystnadens tår faller, mot sorgedränkt jord, den svartaste mull. Den tunga svärta som blindar min syn, darrandes på knä, världen faller skata ned. Mina händer fylls, med livets vatten, detta varma flöde, jag går stilla hän. Släpper mi...

En fallen drott i hednaland, en son av det kalla norden. Dräpt av spjutets kalla kraft, en skugga i stridens storm. Horn sjunger samman i vinden, sorgesånger och minnen kväds, binds samman vid eldens värme, vävs in i folkets hjärtan. Dödens skepp nu seglar f...

Tronar på bädd så röd dömd att evigt vakta, en gång luftens okrönte kung nu fjättrad tills tid blir aska Eld så ren, bränner köttet tänder skiljer märg från ben Sover glömskans befriande sömn men drömmar ger ej honom vila En strimma av rök, svart som opal, b...

Fallen är ormen, ned i djupet rämnad. Fjättrad i bojor smidda av eget hat. Yngel avlade ur dess etter på blodiga vingar fallna. Reningens eld flammar över land och hav … Regnet faller över Midgård, etter spolas bort. Sköljer heliga stenar; renar lundars mark....

Luften ligger tung och sval skyn mörknar av tiden tystnad råder över nejden i salar av gran och tall Solen kvävs och skymningen tar vid nattaväsen stiger upp efter dagens vila en del av allt som blivit glömt träder åter fram ur dimman... Viskningar hörs från...

Blickade upp i natten, slagen och driven till marken. Omtöcknad fylld av förbittring, kunde ej se klart … Famlade bland tankar, min själ bedriven. Urdriven var min broderhälft, hörde nattens barn … Hörde nattens barn … mina barn. Mina barn! Medan regnet föl...

Vek är min kropp nu, tiden tynar mig till stoft. Krumna äro mina leder, ty fader tid tar mig bort. Minnen bär jag från svunna tider. Då min röst var kall som vargablick, när död och pina gick under min hand vid min tron i skogens djup. Jag ser löven om höste...

Det lider allt emot kvälls nu och det är allt mörk svart natt snart jag skulle allt dra till fjälls nu men här i daln är det allt bra rart På fjällets vidd där all storm snor är det så ödsligt och tomt och kallt det är så trevsamt där folk bor och i en dal är...

Tidenen av blod, dagar av makt, fädernas kall, skriker i mina ådror. Draget kallt stål, sjunger i mina händer, täjer forna dagar, deras stora glans Fäderna kall, skriker i mina ådror Med höjda nordbanér genom särkastam, banar blodig väg i dödens namn Ty da...

Fimbultrollet förföljde alla, ungfolk och äldre, det avgrundsälet. I nattligt dunkel dvaldes han lömskt, månget illdåd övade ofta. Fimbultrollet... Människors ovän på enslig våldsstig, Heort var hans tillhåll. Smyckesprydd sal i svarta nätter, han kunde ej k...

Mot natten blickar jag upp, slagen driven till marken. Svindlande tankar rusar kring, omtöcknad fylld av förbittring ... Förbittring ... Förbittring ... Blodet river i mina vener, min själ bestulen. Urdriven min broderhälft, hör nattens barn ... Hör nattens b...