Månegarm

I stiljte vi ligger i havets famn kvällen likt solen vandrar hän, bortom ruvar stormens här vrider sig i väntan... En skugga faller över vårt skepp bådar om havets svala död, Det nalkande stormande vredet blottar sin skummande käft... Hör till vågors dån vi...

Dunkla bleka syner, i bergets drömmar. Avgrundens fasor, skuggor som ej bleknar. Vindar från jordens djup, skämda dofter av död. En gnagande känsla, av evighetens marter. Tiden är svunnen...från mitt liv. Timmar och dagar, svarta så som jord. Ensamma och tyst...

Trådar tvinnas samman, söker livets slut, förvridna likt sprängda ådror, förmultnelse sprids längst vindar. Av vämjelse komna, som ett öppet sår. Sorg i mitt hjärta, likt frost äro min själ, blott en tårande väntan på det som snart skall ske. Från kosmos sp...

På stormande vatten med brutna segel far vår trogna drake mot sitt eviga slut En döendes stämma, ett svagt blekt skimmer ruvar stilla på vågorna bådar om vår död ...daudr Ett dis av silver kring vårt skepp ett dödens tecken... dess andedräkt Ser Draugen bla...

Korpen blickar över morgonens hav, fäller sina vingar ut. Låter vinden fylla hans själ, torkar den kalla nattan väck. Delling i öst, stjärnor i väst... Korpen lyfter mot gryningens port, sveper över skogarnas djup. Blickar ned mot midgårds mark, ty gryning ä...

Grå moln täcker skyn, mitt väsen fylls av längtan Himlen öppnar sig åter över min mörka glänta Det svala regnet faller på min förgångna kropp, sipprar ned i mitt inre, förlöser kyla späder blod. Kylan föder minnen om blod, död och ära. Regnet föder drömmar...

Svaren är få, vid trummans slag, skall ditt sinne gå. Sök i ovan, sök i nedan, sök i världarna nio. Styr med Reid i för; kalla på Rådarna, svar skall du finna där. Res smidigt och snabbt, ty tiden är knapp; trummans slag ger dig kraft. 

Stigna i blodets timma vi grepo våra svärd uppväckta ur bergets sal vi drogo åter ut I eoner har vi legat i slummer för att än en gång slå följe i vår svarta hord För att än en gång höja våran bägare för att rida vår väg över djupen I eoner har vi väntat på...

Under en blodröd himmel på ett berg bortom skog, spejar höken över vidderna vaksamt och stilla. Trummor hörs i fjärran som ekon av en förgången tid, då elden härjade i skogar och hem, då ljuset förpestade vårat liv Fågelsången har tystnat, bäcken står nästan...

Smärtan tär själen, en tystnadens tår faller, mot sorgedränkt jord, den svartaste mull. Den tunga svärta som blindar min syn, darrandes på knä, världen faller skata ned. Mina händer fylls, med livets vatten, detta varma flöde, jag går stilla hän. Släpper mi...

En fallen drott i hednaland, en son av det kalla norden. Dräpt av spjutets kalla kraft, en skugga i stridens storm. Horn sjunger samman i vinden, sorgesånger och minnen kväds, binds samman vid eldens värme, vävs in i folkets hjärtan. Dödens skepp nu seglar f...

Tronar på bädd så röd dömd att evigt vakta, en gång luftens okrönte kung nu fjättrad tills tid blir aska Eld så ren, bränner köttet tänder skiljer märg från ben Sover glömskans befriande sömn men drömmar ger ej honom vila En strimma av rök, svart som opal, b...

Fallen är ormen, ned i djupet rämnad. Fjättrad i bojor smidda av eget hat. Yngel avlade ur dess etter på blodiga vingar fallna. Reningens eld flammar över land och hav … Regnet faller över Midgård, etter spolas bort. Sköljer heliga stenar; renar lundars mark....

Luften ligger tung och sval skyn mörknar av tiden tystnad råder över nejden i salar av gran och tall Solen kvävs och skymningen tar vid nattaväsen stiger upp efter dagens vila en del av allt som blivit glömt träder åter fram ur dimman... Viskningar hörs från...

Blickade upp i natten, slagen och driven till marken. Omtöcknad fylld av förbittring, kunde ej se klart … Famlade bland tankar, min själ bedriven. Urdriven var min broderhälft, hörde nattens barn … Hörde nattens barn … mina barn. Mina barn! Medan regnet föl...

Vek är min kropp nu, tiden tynar mig till stoft. Krumna äro mina leder, ty fader tid tar mig bort. Minnen bär jag från svunna tider. Då min röst var kall som vargablick, när död och pina gick under min hand vid min tron i skogens djup. Jag ser löven om höste...

Det lider allt emot kvälls nu och det är allt mörk svart natt snart jag skulle allt dra till fjälls nu men här i daln är det allt bra rart På fjällets vidd där all storm snor är det så ödsligt och tomt och kallt det är så trevsamt där folk bor och i en dal är...

Tidenen av blod, dagar av makt, fädernas kall, skriker i mina ådror. Draget kallt stål, sjunger i mina händer, täjer forna dagar, deras stora glans Fäderna kall, skriker i mina ådror Med höjda nordbanér genom särkastam, banar blodig väg i dödens namn Ty da...

Fimbultrollet förföljde alla, ungfolk och äldre, det avgrundsälet. I nattligt dunkel dvaldes han lömskt, månget illdåd övade ofta. Fimbultrollet... Människors ovän på enslig våldsstig, Heort var hans tillhåll. Smyckesprydd sal i svarta nätter, han kunde ej k...

Mot natten blickar jag upp, slagen driven till marken. Svindlande tankar rusar kring, omtöcknad fylld av förbittring ... Förbittring ... Förbittring ... Blodet river i mina vener, min själ bestulen. Urdriven min broderhälft, hör nattens barn ... Hör nattens b...

Stjärnbeklädda djup ovan nyfallen snö en öde vind drar sakta bi... Lägger sig sakta över det kalla kristallhavets eviga töcken... En sista vandring åstad fram i natten över den frusna marken genom råets rike... Dessa sollösa timmar i ensamhet i skuggan av m...

Följer trädets rot, till världar i nedan. Hör mig rådare, i världar nio! Svar jag söker, i källorna tre. Väsen i nedan, visdom och råd jag fann. Genom världar nio, från Nifel till Muspel. Reid bär väg … i Urds väv. Runor skall brista snart, vedergällningens...

La lala raj la lala raj lalalala La lala raj la lala raj lalalala Mjödet i hornet Fläsk på fat Kväder o sånger Tillefalles ära Raj lalala raj lalala raj lalalala Raj lalala raj lalala raj lalalala Gillet som rullar Tills morgonen åter gryr Gäckar den vreda...

På fjäderklädda vingar i örnens hamn sveper mitt sinne genom morgonens kyla den gyllene gryningen speglar i daggen sätter nordens ängar i brand En röst i vinden rör vid mitt sinne viskar som ett arv av hednisk glöd... ...om blod bringat av fäders stål gjuten...

Från vida kring vi komma i tusen far fram över havet likt blad i vinden Som skuggor i horisonten kommer vi i flock I långa stolta skepp med draken i för havets kalla vindar river i segeln När stäven skär i genom böljorna som nordens vargar far vi fram Fäll...

Höstens första gryning stiger stilla, sprider sina färger över frostig äng. Löv faller mot marken, ett stormande hav av färger. Ett bidande mörker, står åter vid årets port...Landet faller mot en stilla dvala. Dunkla ter sig dagarna, under moln tyngda av...

Från nattens dunkla drömmar vandrar jag fram, ur dina sinnens djupaste hav. I evig tid... Fyller dina nätter med evighetens vindar väter dig med stjärnors glans från tidlöshetens rymd. Som blod söker tårar i stridens storm bestiger jag nattens sköte dricker...

I Underjorden Genom snår vid Skallabergets fot, porten till dväljande djup. Sten bruten av Elivågor, vägar funna i Ymers ben. En kall bris, en doft av död, drar sakta bi från nedan. Rysningar av minnen … i underjorden! Återigen stiger jag ned. Nedåt, nedåt,...

Kolöga rotfast tand... som trädet i grund och stenig mark. -Trolltand... Gammal, klok, urbergets vän... vriden som martall på vindpinad häll. Skyr solen om dagen, flyr människors... Ett brakande dån bräcker Kolögas sömn. -Vadan detta skrän? som en törn i min...

Mina Fäders Hall Ekon mellan världar, svaga i dagens ljus. Varsel från nedan, väntar korpens bud. Ensam och vittrande, i människors värld. Driven till vansinne, i dagens ljus. Bunden till natten, minnen tar form. Klarhet utan tvivel, i dödens famn. Ensam i...

Nattens mara väser, famnar dig i sömn, vaggar stilla ro i sinnets land. Sveper ned mot djupen, i drömmarnas hav, skändar och vrider, tanke och tal. Grå ögen av vanvett, stirrandes utan ro, gnisslande käftar gnager i själens märg. Som blod ur aska, driver hon...

Nattväsen Lommens sorgsna rop, dör stilla ut. Rimfaxes fradga faller, på Nerthus svala hy. Nattsvart, frustande, skrider han fram. Svaga glimrande ljus, från bergens vrår. Dimmfolket samlas, över äng och myr. Trädens skuggor vaknar, i nattligt sken. Ur höga...

Glimrande ögon i mörkret, likt bergskristall. Bergets dånande symfoni väller ur dess gap. Naglar som river hud, borrar sig ned. Upplyft i köttet; livets vatten faller. Ett skimmer utav smärta, visar dess anlete. Vacker men fasansfull: bergets drottning. Ser...

Dövar din stämma, stjäler din kraft, gåtfulla lydnad i vanvettets makt Smider din tystnad, rämnar din själ I hat du dig vrider att alltid vara träl... I vinden ett budskap om frihet och minnen, krossa de av ondo som förslavat vårt sinne... Stig upp du stolt...

Our pagan blood is boiling, Our pagan veins are filled with hate Beware of our anger Or join the world wide war... Our pagan souls have awakened prepare for war... prepare for war Our pagan souls have awakened feel the hate... pagan war No remorse or mercy,...

The clothes are soaked, pours from my face. The bittersweet wine, the blood of the human race. An endless journey Through flesh and bone When the carvings start The will to control my soul is gone The ravenous spirit i altar My thoughts impaled by you I eat...

Många var de som föll. Desto fler runt Valhalls fyllda bord. En sorgesång jag skänker dem. Som vidare för i sköldmöars famn. Tankar och tårar till dem som gått hän. Som nu blickar vid Asgårds port. Minnen och kväden skaldas snart. Vid elden i gillestid. Vi s...

Kom storm, kom eld, kom björnfot, berid sinne Morgondagen kallar, nordstjärna i blick. Valkyriors sång. Offer till enöga, spjutets herre. Blot för seger. Till Hravnáss bunden, genom ed. Snart en seger vunnen, för vår sed. Sigrblot Kom gryning, kom vindar,...

I norr, betäcker den första frosten. I söder faller de första löven Tid att vandra är nu... En tidlos ström av kraft, vandrar med sinnet denna natt... I öster står månen i sinn full. I väster, svinner Sunnas gyllene famn. Den nya dagen skall snart gry... En...

Vävens varp är våldsmäns tarmar hängande vikterna huvud av män blaggarnsrafterna bloddränkta spjut skjutbommen järnskodd skyttlarna åror med svärden slår vi segerväven vävom vävom valspjutens väv Vävom vävom valspjutens väv och segerfursten sedan vi följe blo...

Årtusenden har ärrat nordens land, där ståt en gång gjöt heder och ära. Över berg, genom skog, ses vi nu komma, blod skall igen dränka urmoderns jord. Dagar flyr iväg, inför min skugga. Jag smeker tiden, med mitt mörker. Över berg, genom skog, ses vi nu komm...

Havet ger mig dess svalkande tid en dag av tystnad och vila skogen ger mig tiden som var dess uråldriga börda i mångfald av år Våran korta tidsrymd en veknad i barkens spricka videpilen skriker ut sin agg dagen läggs i skuggor Genom järneken jag vandrar slit...

Eldens starka ljus bränner i mina ögon, likt törnets sting en gång bränt. Svett täcker en trött och sargad kropp, tomhet fyller ett skändat sinne … en själ itu. Likt tusen år i dödens kalla sömn, vänder jag åter ur … själslig död. Ett valv av löv ovan träden...

I mina fäders mull Lever minnen ljuva En glödande själ Fyller detta land Bergen talar dovt I fjärran norden Uråldrig visdom Som anas i vinden Trummor och galder I ekens salar Fylgior och väsen Dansar och talar I vindlande bäckars bo Hörs felan susa Dansande...

På örnars tuva du arla skall sitta skild från världen skela mot Hel mat skall vara dig mera led än för människor midgårdsormen Vanvett och vildbrunst, vrål och oro dig trycke med tårar och tunga sätt dig ner att jag säga dig må din svidande svåra sorg Gastar...

Minns vår resa i nattens vind. Tiden i ensamhet efter törnets sting. En resa för födsel till vårat jag, den enögdes kämpe, en Ulvhede stolt … Dolda kunskaper, runors makt, visdom genom offer, i bergets hall. Av dvärgar skapad, en dödens labyrint, kunskap oc...

Ljus faller sakta över ödemarkens gölar. Sunna stiger sakta i den kalla morgonen. En hoppets låga till gåvostenens kraft att tunga bojor lösa, i denna natt. Vag är min fylgias kraft. En kall smak av järn följer dess svaga sång som ekar böljande i vinden. Fa...

Röda tjocka droppar blir till stela tårar faller från törnars spets mot en frusen mark dömt blevo blodet vid törnets sting dömd blevo själen i törnets namn Likt etter river det i mina ådror vrider sig omfamnande i min själ faller in i glömskans stilla ekande...

På svarta vingar buren över Midgårds mark med bud om dagen och ormtungors fall. Vargtand och björnram, eld och stål, brutna löften, förgiftat land. Blodiga vingar skuggar mark. Sakta sluter sig Hels hand. Kallar björnfot och gråben, svurna samman i ed. Söner...

Vetrarmegin Ur ett gap, malströmmars djup, is och eld, storm och hav. Begynnelsens tid, urvärldar två, sol och måne, liv och död. Urds väv, eldens glöd, månens ljus, vid trädets fot. Blod till jorden, vilja och offer, ögats syn, i brunnens djup. Nedan Hel,...

Skärvor från en gammal tid Avlade ur is och frost, födda med urgammalt blod under korpens svarta vingar. Skogar fylls åter av sånger, toner av väntan och lidelse, sånger som väcker liv i vindar från glömda tider Vargars hymn fyller den ändlösa natten, ekar ö...

Vindar dansar kring mina fötter lyfter små slöjor av kristall mina tunga andetag väser ur min kalla strupe... Stjärnor, som spridda för en vind fyller natthimlens mörka hav fäller sina silverne tårar över dunkla skuggors mark... Ugglans ensamma rop ekar ut i...

Vinterns första snö faller mot min hand, blickar upp mot himmel grå, månget månvarv har drivit bi. En lång väntan på isens tid, känner skogens andedräkt, en andning fylld av urkraft. Korpen mig kallar, för att visa väg, till mitt ödes hall. Ett farväl, ett lö...

En blodröd sky i ett döende land, solen går sakta till evig vila... Mina rötter sårade och ärgade, min arvejord sprungen i spillror... Hämndens vrede... Asars hopp. Med nordbaneret höjt i skyn fram genom mitt fädernesland, driven av vinden och hettan i blode...

äåö Minnen svunna stiger åter ur tidens vittrande stoft. Ur ledenstiger de fram, en gyllene flamma av hopp. Ett föraktets dova töcken, närd av nid och hån. Bländad av raseri, på hämndens vinger buren. Stigna som vredens herrar... Vekas bane vilsnas ljus. Va...

"I åldrarnes morgon, då Ymer levde, Var ej sand, ej vatten, ej svala vågor, jorden ej fanns, ej avanhimlen, Blott ginnungasvalget men intet gräs"