Fejd piosenki

Ynglingason du led smälek och hån Ruvar på hämnd för den plåga du känt Ulvens hjärta det stektes för dig Ingjald du brände konungar sju Av hjärtats blod blev du svekfull och grym Smider så lömskt av din giriga törst Bjuder upp till en gästning av försåt...

Rista i sten, rista för ättens arv Vårda och dö, älska med ynglings glöd Korparnas klor griper i blotets skörd Viskar en ed händerna slöts, runorna vilar i sejd I urminnes tid, mossen den åldrig låg Förfäders svärd vikta mot klingans hjalt Skära i torv,...

Städet klingar i den smedja som skall skänka mig uddar tre från ässjans härd,glödande röd Hamra järnet i dess djupa heta lyster till galdersängens starka sjed I hanegällets skira stålar du framtädde un skuggors vrå vid burmans sten, snövita hind Silverne låg d...

I gryning vandrar med ränsel på rygg Bortom de marker som var honom känt Yngste sonen av fadern så kär Lämnar sitt hemman med svärdet han ärvt En härpil sändes till gården i fjor Hämnas och härja ett fiendeland -Var nu tapper och kämpa is triden -Visa djärvhe...

Blodat bräde mellan gårdar gå från hand till hand Odalmän de sitter i vadmal grå De svärjer i sitt röda blod en ed att svika ej Budbringaren rider i skogens värnande sköte Morgonstjärnan manar strid Morgonstjärnan, ond bråd död Budet sveper fram, det sk...

Stjärnor på himmelen, de skiner ej Bister köld och blodet frös, Heimdall i hornet ljöd En vargatid Ingen skonar liv Nagelfar från Nifelheim Vid Ragnarök mot Asgård far med död Jorden den skälver svårt, en rämnad värld Solens glöd nu borta är, Fenris slukar l...

Nio dagar blotet varar, låtom oss nu glädjas vilda danser i fröjd och gamman i gudahovets hall Nio dagar blotet varar, låtom oss nu glädjas vilda danser i fröjd och gamman offerröken stiger mot skyn Mjödet flödar ädla drycken, må den aldrig sina hornen fulla...

Marken den skälver av hästarnas dån, hovar dansar Över den frostbitna heden så vit, i arla stund Konungen Sigurd från svearnas land, vredgad rider Alvsol den fagra hans tilltänkta brud, nekas han I våndor han plågas utav skam Bröderna hennes skall klingo...

Skrik av smärta, sårad av dess brinnande hat våldsam vrede, fruktar för mitt liv , skändar blod jag är fjättrad Färdas vid havets köld höjer min blick mot himmelen Tårar svider i sargat skinn, andas tungt söker skälen, finna någon tröst att få nåd jag våndas...

Gynnsamma vindar för mig ut i gryningen bort över havet far jag nu, då jag ser skogsbeklädda åsar inåt land där väntar du mig än, kära vän Havets ljus ömsom tindrar kallt så som bränningens vilda språng följer den våg som skall fjärma mig bort från dig...

I eldens sken kan jag skönja dig en skugga utav lågors lek ej mer skall jag få möta din blick och få krama din fasta hand upp mot skyn böljar röken fram i ett hav utan land i bålets glöd fräser runor fram, tyd dem om du kan Runt i ring jag dansar omkring, jag...

Svart var min tanke som följde mig Hellre sviken än den som svek Skörda sorgens alla tårar Såg dem falla i tusenfalt Från deras ögon Stjärnor tindrar som en avbild kring min dröm Vill jag älska, vill jag dö Söker striden i min längstan efter liv Vride...

Forsarna sjunger med strömmar av silver I tjärnen den dunkla där finner vi tröst att vörda dig Facklor på berget som brinner som irrbloss Folket de vandrar i lögn Sirliga ådror de falska de tunga Krossa och svära med nävar av hamrat glödgat järn Korparn...

Ödemark är frimans land för att värja sig Kristne män de dömde mig på ting Järnbörd bar jag styvt alla nio steg Sanningen den vittnar i mitt sår, ni tyda må Ulvsgäld lystes mig att gå Fredlös vandrar jag min väg och Skogen den väntar mig där Över mo ö...

Sägner i fordom förtäljer om dåd svärden höjdes och tingsfriden bröts blottar sitt sinne med dråpets begär härjar och skändar med ursinnes kraft Håller de kära i tryggaste famn rädsla och fruktan var vägen de fann sprungen ur kärlekens heliga kved dömd...

Kallt blått vatten i Nordan Land Isen slår kargt emot strand Se vaket är hav, vaket äro liv Ty knoppar stå på frusen lid Sol av guld på himmelens ban Skiner mot tjällagd nejd Så fredlig är jord, vigd äro sol Ty aldrig skall vi tvivla mer 

Rinn du Jore som tiden har flytt om våren rusar så strid vita blommor de smyckar din strand fridfullt flyter mot forsens brus Mörka höljor, svarta djup vad där döljas, barnatro vid Jore å, vid Jore å Öring vakar i strömmens ljuva lek under alens gröna...

Såg du alla de drömmar dö Som aldrig skall ske i skymningens ljuva sken Söker din väg, följer stigar mot livets vida hav Så ensam var du, jag sörjer dig Så kom, min käraste vän I barndomen vandrar kvar, en vädjan om svar Minns din längtan att dö i vinda...

Snön den föll mot din kind och blänkte Din famn var mjuk, ditt hjärta ömt Som sol var din gåva Du brann och skänkte mig din kärlek I min svåra stund Och aldrig skall vi allt förgäta Tills du far igen I vinternattens stjärneljus blev vår väntan så lån...

Sus uti granar, skymning sen Nu bliva ting till i månens sken Dansa ikring uti lundars fång Bjud upp till dans till de glömdas sång Runor ristas i gammalt stäv Känner du nornor och deras väv Askens grenar är sargade Låt ditt blot vara helande Ser du...